BankID är den e-legitimation som de allra flesta i Sverige använder för att logga in, legitimera sig och skriva under digitalt – allt från att deklarera och sköta bankärenden till att logga in på 1177 och hämta ut recept. Just därför är BankID också ett lockande mål för bedragare. Den här guiden förklarar hur BankID fungerar, varför själva tekniken räknas som säker och, framför allt, hur du känner igen och skyddar dig mot de bedrägerier som riktas mot användarna.
Vad är BankID?
BankID är en e-legitimation – en digital motsvarighet till en fysisk id-handling. Med den kan du bevisa vem du är (identifiering) och godkänna handlingar eller betalningar (underskrift) över internet. Till skillnad från ett vanligt lösenord är BankID knutet till just dig som person och till din specifika enhet.
Tjänsten drivs av företaget Finansiell ID-Teknik BID AB, som ägs av flera svenska banker, däribland Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandia och Swedbank. BankID lanserades 2003 och används i dag av mer än 8 miljoner personer i Sverige, vilket gör det till landets dominerande e-legitimation. Förutom banker använder myndigheter, vårdtjänster och tusentals företag BankID för inloggning.
Så fungerar BankID
BankID fyller två huvudfunktioner. Vid identifiering bekräftar du vem du är, till exempel när du loggar in på din internetbank. Vid underskrift godkänner du något konkret, till exempel en betalning, ett avtal eller att en ny enhet kopplas till ditt konto. I båda fallen bekräftar du åtgärden i BankID-appen med din personliga säkerhetskod eller med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning (Face ID/Touch ID).
Bakom kulisserna bygger BankID på kryptografi. När du skaffar BankID skapas en unik digital nyckel som lagras skyddat på din enhet. Varje gång du legitimerar dig eller skriver under används nyckeln för att skapa en signatur som bara kan ha kommit från din enhet. Det är därför tekniken i sig räknas som mycket svår att forcera – nästan alla bedrägerier handlar i stället om att lura dig att själv godkänna något.
När du loggar in på en dator visas ofta en QR-kod som du läser av med BankID-appen i mobilen. Det fungerar som en platskontroll: avläsningen visar att datorn och mobilen finns på samma plats. Funktionen infördes för att försvåra bedrägerier där någon på distans försöker få dig att logga in åt dem, och de äldre statiska QR-koderna har ersatts av animerade koder som är svårare att missbruka.
Snabbfakta
| Utvecklare | Finansiell ID-Teknik BID AB |
| Nedladdning | install.bankid.com (officiell BankID-app) |
| Licens | Gratis för privatpersoner (tillhandahålls via din bank) |
| Operativsystem | iOS, Android, Windows, macOS |
| Lanserad | 2003 |
| Antal användare | Mer än 8 miljoner i Sverige |
| Krav | Svenskt personnummer och bankkonto |
Olika typer av BankID
Det finns några varianter av BankID att känna till:
- Mobilt BankID – en app i mobilen eller surfplattan. Detta är den klart vanligaste varianten i dag.
- BankID på kort – ett BankID på ett fysiskt kort som används tillsammans med en kortläsare ansluten till datorn. Vanligast i vissa yrkes- och myndighetssammanhang.
- Digitalt id-kort – ett nyare tillägg i BankID-appen som fungerar som en digital id-handling och kan låsas upp med säkerhetskod, fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Så skaffar du BankID
För att skaffa BankID behöver du ett svenskt personnummer och vara kund i en bank som erbjuder tjänsten. Du beställer BankID via din internetbank eller bankens app, och själva aktiveringen sker i BankID-appen. Åldersgränsen bestäms av varje bank: barn kan ofta få en begränsad version, medan fullständigt Mobilt BankID vanligtvis kräver att man är omkring tolv år eller äldre och i vissa fall legitimerar sig på bankkontor. BankID är kostnadsfritt för privatpersoner.
Är BankID säkert?
Ja – själva tekniken bakom BankID betraktas som säker och driftssäker. Den stora sårbarheten är inte kryptografin utan människan. Nästan samtliga BankID-bedrägerier bygger på social manipulation: bedragaren lurar, stressar eller övertalar dig att själv logga in eller skriva under. Systemet gör precis det du beordrar det att göra, och kan inte avgöra om du blivit vilseledd.
Enligt Sveriges Riksbank är social manipulation den vanligaste bedrägeriformen, och den drabbar framför allt äldre personer. Finansinspektionen, som samlar in statistik från betaltjänstleverantörer, rapporterade att bedrägerier via betaltjänster uppgick till 806 miljoner kronor under andra halvåret 2024, varav bedrägerier genom social manipulation där offret själv för över pengar stod för 554 miljoner kronor. Pengar som förlorats på det sättet ersätts sällan automatiskt av banken, eftersom du själv har godkänt transaktionen.
För att göra det svårare för bedragare har banker och myndigheter infört flera skydd. QR-koden vid inloggning, som introducerades 2019, uppges av polisen ha minskat bedrägerierna kraftigt, och i maj 2024 lanserade Svenska Bankföreningen ett åtgärdsprogram med bland annat tidsfördröjda transaktioner och krav på dubbelsignering vid större överföringar. Många av dessa skydd behöver du dock aktivera själv i din bank.
Vanliga bedrägerier med BankID
Bedrägerierna varierar, men de har en sak gemensamt: målet är att du ska legitimera dig eller signera med BankID åt någon annan. Dessa upplägg är vanligast:
- Falska bank- eller myndighetssamtal (vishing): Någon ringer och utger sig för att vara från din bank, polisen eller ett it-företag och påstår att ditt konto utsatts för misstänkt aktivitet. Du uppmanas att logga in eller signera för att ”stoppa” eller ”skydda” pengarna. Lär dig känna igen den här typen av bluffsamtal och bedrägeri-sms.
- Nätfiske via sms, mejl och chatt: Du får ett meddelande med en länk till en falsk inloggningssida eller en uppmaning att skanna en QR-kod. Läs mer om hur du avslöjar nätfiske (phishing).
- QR-kodsbedrägeri: Du luras att skanna en QR-kod som du tror gäller något ofarligt, men som i själva verket loggar in bedragaren eller skapar ett nytt BankID åt dem.
- Investerings- och romansbedrägeri: Efter en längre tids kontakt övertalas du att ”flytta” pengar till ett påstått konto eller logga in på en falsk plattform.
Ett särskilt allvarligt upplägg är när offret luras att medverka till att ett helt nytt BankID utfärdas åt bedragaren, som då kan agera i ditt namn.
Så skyddar du dig mot BankID-bedrägerier
Den viktigaste regeln är enkel: använd aldrig ditt BankID på uppmaning av någon som har kontaktat dig. Varken banker, myndigheter eller seriösa företag ringer, sms:ar eller mejlar och ber dig logga in eller signera. Tänk också på att ett telefonnummer kan förfalskas så att det ser ut som om banken ringer, och att tidspress (”du måste agera nu”) är ett klassiskt varningstecken.
Gå alltid in själv i appen eller på webbplatsen i stället för att klicka på länkar du fått i meddelanden, och läs noga vad du faktiskt godkänner – ett BankID-godkännande kan vara en betalning, en ny enhet eller ett nytt BankID. Ett starkt grundskydd i övrigt är att använda tvåfaktorsautentisering (2FA) där det går, en lösenordshanterare för unika lösenord och att regelbundet kontrollera om ditt lösenord har läckt vid dataintrång.
Checklista
- Logga aldrig in eller signera med BankID för att någon som kontaktat dig ber om det.
- Kom ihåg att banken aldrig ringer och ber dig legitimera dig eller flytta pengar.
- Var extra vaksam vid tidspress – stress är ett av bedragarnas vanligaste knep.
- Klicka inte på länkar i sms, mejl eller chatt – gå själv in i appen eller på webbplatsen.
- Läs alltid texten innan du godkänner, och kontrollera mottagaren vid en betalning.
- Lämna aldrig ut din säkerhetskod, och låt ingen fjärrstyra din dator eller mobil.
- Aktivera skydd som beloppsgränser, tidsfördröjning och dubbelsignering i din bank.
- Vid misstänkt bedrägeri: spärra BankID, ring din bank och anmäl till Polisen (114 14).
Om du har blivit lurad
Agera snabbt om du misstänker att du blivit utsatt för ett BankID-bedrägeri:
- Spärra ditt BankID. Mobilt BankID kan oftast spärras direkt i bankens app; BankID på kort spärrar du genom att ringa din bank.
- Kontakta din bank omgående på bankens officiella nummer, så att de kan stoppa transaktioner och spärra kort.
- Gör en polisanmälan. Ring 112 om brottet pågår, annars 114 14 eller anmäl via polisen.se.
Behöver du lära dig mer om hur du känner igen bedragare finns samlade råd från bankerna via initiativet Svårlurad.
Friskrivning
Den här artikeln är allmän information om BankID och bedrägerier och utgör inte juridisk eller ekonomisk rådgivning. Reglerna för till exempel bankens ansvar vid obehöriga transaktioner kan ändras och bedöms från fall till fall. Vid ett konkret bedrägeri, kontakta din bank och Polisen. För mer vägledning om konsumenters rättigheter och säkra betalningar hänvisas till Konsumentverket och Finansinspektionen.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Kan någon hacka mitt BankID?
Det är mycket svårt att tekniskt forcera BankID, eftersom det bygger på en krypterad nyckel som är låst till din enhet. I praktiken sker nästan alla bedrägerier genom att någon lurar dig att själv logga in eller skriva under – inte genom att systemet hackas.
Kan banken ringa och be mig logga in med BankID?
Nej. Banker, myndigheter och seriösa företag ber dig aldrig att logga in eller signera med BankID för att de har kontaktat dig. Blir du uppringd och ombedd att göra det ska du lägga på och själv ringa din bank på ett officiellt nummer.
Vad gör jag om jag redan har signerat åt en bedragare?
Spärra ditt BankID direkt, kontakta din bank omgående så att de kan stoppa transaktioner, och gör en polisanmälan. Ju snabbare du agerar, desto större är chansen att begränsa skadan.
Vad krävs för att skaffa BankID?
Du behöver ett svenskt personnummer och ska vara kund i en bank som erbjuder tjänsten. BankID beställs via din bank och aktiveras i BankID-appen. Åldersgränsen bestäms av banken.
Ersätter banken pengar jag förlorat vid ett BankID-bedrägeri?
Det beror på omständigheterna. Banken bedömer bland annat om du varit grovt oaktsam. Vid bedrägerier där du själv har fört över pengarna efter att ha blivit manipulerad är ersättning ofta begränsad, så förebyggande skydd är avgörande.



