Vad är en blockkedja?

Du har högst sannolikt hört talas om “blockkedja” eller “blockchain” som det heter på engelska. Förmodligen i samband med kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum. Faktum är att dessa kryptovalutor, tillsammans med andra virtuella valutor, fungerar med hjälp av just en blockkedja.

Blockkedjan definieras enklast som en decentraliserad databas som registrerar alla transaktioner gjorda med en kryptovaluta. Det är med hjälp av en blockkedja som man kan skicka och ta emot kryptovaluta utan inblandningen av någon mellanhand, som en bank eller ett kreditinstitut.

En snabb översikt

  • En blockkedja är en databas som lagrar så kallade krypterade block av data och sedan kedjar ihop dem.
  • Digitala tillgångar, som kryptovaluta, distribueras i stället för att kopieras eller överföras, vilket skapar en oföränderlig registrering av tillgångar.
  • Blockkedjan är decentraliserad, vilket innebär att den är öppen för allmänheten.
  • Blockkedjans säkerhetsåtgärder och offentliga databas gör den till en fullständig teknik för nästan varje sektor.

Så fungerar blockkedjan

Blockkedja är enkelt uttryck en registrering av tidsstämplad data som är oföränderliga och hanteras av ett nätverk av noder (datorer) och inte av ett enda centraliserat system, som en bank. Data i detta nätverk krypteras med hjälp av så kallad kryptografisk kryptering.

Hur blockkedjan fungerar förstås enklast genom att skapa sig en referensbild med hjälp av dess namn. Blockkedjan har nämligen fått sitt namn på grund av det sätt på vilket transaktionsdata lagras – i så kallade block som är sammanlänkade till en kedja. I takt med att antalet transaktioner ökar, ökar också blockkedjan. Dessa block registrerar och bekräftar tiden och sekvensen för transaktioner, som sedan registreras i blockkedjan, inom ett diskret nätverk som styrs av regler som de som deltar i nätverket kommit överens om.

Varje block innehåller en hash, som är ett slags digitalt fingeravtryck, tidsstämplade partier av nyligen genomförda transaktioner samt det föregående blockets hash. Det föregående blockets hash binder alltså blocken samman och förhindrar således att ett block ändras eller att ett block läggs in mellan två befintliga block. Något som i teorin gör det omöjligt att manipulera några block i blockkedjan.

Miners och noder

Många kryptovalutor använder sig alltså av en blockkedja för att transaktioner med dessa ska kunna genomföras. Som vi gått igenom finns det ingen central enhet som styr vilka transaktioner som genomförs, det vill säga att blockkedjan är decentraliserad. Men det finns trots detta fortfarande två enheter som bidrar till att blockkedjan fungerar. Nämligen miners och noder.

  • Miners (svenska: gruvarbetare) är de som skapar nya block i kedjan genom en process som kallas för just mining.
  • I en blockkedja har varje block sin egen unika hash, men hänvisar också till hashen för det föregående blocket i kedjan. Därför är det otroligt svårt att bryta block. För att kunna göra detta använder miners särskilda programvara för att lösa väldigt komplexa matematiska problem som genererar en accepterad hash.
  • När en miner framgångsrikt brutit ett block, och detta accepteras av alla noder i nätverket, belönas minern med kryptotokens.
  • Ett annat, väldigt viktigt begrepp inom blockkedjetekniken är noder.
  • Som betonat redan äger ingen specifik dator eller organisation blockkedjor. Istället är det en decentraliserad databas via de noder som är anslutna till kedjan som ser till att blockkedjan fungerar som den ska.
  • Noder kan vara vilken elektronisk enhet som helst som upprätthåller kopior av blockkedjan och hållet nätverket fungerande.
  • Varje nod har sin egen kopia av blockkedjan och nätverket måste algoritmiskt godkänna varje nyutvunnet block för att kedjan ska kunna uppdateras, vara betrodd och verifieras.
  • Eftersom blockkedjor är offentliga kan varje åtgärd i databasen enkelt kontrolleras och ses. Varje deltagare får därför ett unikt identifieringsnummer som visar deras transaktioner.

Transaktioner med blockkedjor: enkel förklaring

Kryptovalutor är den valuta som transaktioner på blockkedjor använder sig av. Kryptovalutor går att handla med genom börser, diverse handelsplattformar samt med hjälp av handelsrobotar som Bitiq.

För att initiera en transaktion med hjälp av blockkedjan måste man ha en kryptoplånbok, som fungerar som en adress, samt en privat nyckel. Dessa två element representerar en användares identitet inom blockkedjan.

Till skillnad från den privata nyckeln är plånboken offentlig och dessa två element arbetar tillsammans för att upprätthålla säkerhet och ansvarsskyldighet. En kryptoplånbok kan antingen vara varm (online) eller kall (offline).

När man väl vill genomföra transaktioner med blockkedjan använder man sin privata nyckel, som i princip fungerar som ett lösenord för att signera transaktioner. Hantera sina kryptovalutor gör man sedan med sin kryptoplånbok.

Blockkedjans historia och framtid

Konceptet kring blockkedja introducerades för första gången 2008 av Satoshi Nakamoto, vars verkliga identitet fortfarande är okänd. Blockkedjan fortsatte att förbättras och utvecklas och blev så småningom en huvudkomponent i Bitcoin, den första och mest populära kryptovalutan, där den fungerar som en offentlig databas för alla nätverkstransaktioner. Bitcoins blockkedjefilstorlek, som innehöll alla transaktioner och poster i nätverket, fortsatte att växa kraftigt. I 2014 hade den nått 20 gigabyte och översteg så småningom 200 gigabyte i början av 2020.

Även om blockkedjetekniken framförallt varit ett viktigt element inom kryptovärlden, har man under åren upptäckt nya användningsområden för den. Under 2020 blev till exempel blockkedjan använd mycket flitigt i kampen mot den globala coronapandemin, främst för säker lagring av medicinska forskningsdata och patientinformation.

Faktum är att blockkedjetekniken har visat sig vara ett fenomen som kan komma att förändra vårt sätt att leva och arbeta inom den kommande framtiden. Precis som Internet och offentliga internetprotokoll som HTML gjort.

Blockkedjan och säkerhet

Vitsen med blockkedjan är att individer ska kunna dela värdefulla uppgifter på ett säkert sätt. Det beror på att blockkedjor lagrar data med hjälp av avancerad matematik och innovativa programvaror som är extremt svåra för angripare att manipulera. Men trots den väl utformade säkerheten kan även blockkedjan brista om skickliga hackers kommer på sätt att utföra sina illdåd på.

Hur som helst är detta otroligt svårt. Blockkedjan är trots allt väldigt säker tack vare de kryptografiska fingeravtrycken som är unika för varje block, samt det “konsensusprotokoll” som alla transaktioner på blockkedjan genomförs med hjälp av.

Det digitala fingeravtrycket tar extremt mycket datortid och energi att generera. Det tjänar som bevis för att den miner som lade till blocket i kedjan utförde processen på ett framgångsrikt sätt för att tjäna sin belöning. Det fungerar också som ett slags sigill, eftersom det skulle kräva att en ny hash skapas om blocket nu skulle ändras. Det är dock väldigt lätt att kontrollera om hashkoden stämmer överens med sitt block eller inte, och när noderna har gjort det uppdaterar de sina respektive koder av blockkedjan med det nya blocket.

Sedan funkar också hasherna som länkar i blockkedjan. Som tidigare nämnt innehåller varje block det föregående blockets unika hash. Så om någon ändrar något i databasen måste de beräkna en ny hash, inte bara för det block som datan finns i, utan även för varje efterföljande block. Och detta måste göras snabbare än de andra noderna kan lägga till nya block i kedjan. Något som är ett problem, eftersom noderna har otroligt kraftfulla datorer.

Det är detta som gör blockkedjan så otroligt säker.

Fördelar respektive nackdelar med blockkedjor

Här är några av de för- och nackdelar som finns med blockkedjetekniken när den tillämpas på kryptovalutor:

Fördelar

  • De är öppna databaser. Det vill säga att vem som helst kan bli en deltagare i blockkedjor eftersom man inte behöver tillstånd från någon för att gå med i det distribuerade nätverket. Denna öppenhet innebär även att man kan se all transaktionshistorik som sker på nätverket.
  • De är verifierbara. Blockkedjor används för att lagra information på ett decentraliserat sätt så att alla deltagare i nätverket kan verifiera informationen.
  • De är permanenta. Uppgifter eller information som lagras med hjälp av blockkedjetekniken är permanent. Det innebär att man inte behöver oroa sig för att förlora några uppgifter.
  • De är fria från censur. Eftersom blockkedjor inte kontrolleras av någon central enhet men förlitar sig på noder för validering och konsensusprotokoll, anses de vara fria från censur.
  • De är säkra. Blockkedjor använder hashteknik för att lagra varje transaktion på ett block som är anslutet till det föregående blocket. På så sätt är de väldigt säkra.
  • De är oföränderliga. Tack vare blockkedjors decentraliserade struktur kan data inte manipuleras.
  • De möjliggör snabba och billiga transaktioner. Då ingen tredje part krävs för att genomföra transaktioner på blockkedjor kan man öka effektiviteten och skära ner på kostnaderna.

Nackdelar

  • Dess skalbarhet. En av de största nackdelarna med blockkedjetekniken är att de inte kan skalas upp på grund av blockens fasta storlek av data. Varje block har en storlek på 1MB, vilket innebär att det endast kan lagras ett par transaktioner i ett enda block.
  • Det är en relativt ny teknik. Blockchain fungerar bra i väldigt många branscher, men det är fortfarande en relativt ny teknik och den behöver vinna förtroendet hos ännu fler för att erkännas för sitt fullständiga utnyttjande.
  • De kräver mycket energi. Enligt undersökningar sägs 0.3 procent av världens elektricitet ha använts 2018 för att verifiera transaktioner med hjälp av blockkedjeteknik.
  • De är tidskrävande. Miners arbete är en otroligt tidskrävande process och det måste således påskyndas för att blockkedjetekniken ska kunna användas för mer industriella ändamål.
  • De kräver mycket plats. Blockchain-databaser lagras på alla noder i nätverket, vilket skapar problem med plats, eftersom ett ökande antal transaktioner kräver mer lagring.
spot_imgspot_img

Relaterade artiklar

Därför är spelautomater online så omåttligt populära

Online spelautomater har tagit världen med storm och blivit...

Välj rätt programvara till din arbetsdator

När det gäller att välja rätt programvaror till din...

Kortspelet slav och president

Kortspelet slav och president är en riktig klassiker som...

Regler för patiens harpan

Du har säkert spelat patiensen Harpan någon gång. Detta...
spot_imgspot_img