Vad är en blockkedja? Så fungerar blockchain

Du har med största sannolikhet hört talas om ”blockkedja”, eller ”blockchain” som det heter på engelska – förmodligen i samband med kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum. Men blockkedjetekniken är mer än bara krypto, och används i dag inom allt fler områden.

I den här guiden förklarar vi vad en blockkedja är, hur den fungerar, hur den hålls säker och vad den kan användas till.

Vad är en blockkedja?

En blockkedja är enklast beskrivet en decentraliserad databas som lagrar information, till exempel transaktioner. Det speciella är att ingen central aktör, som en bank, styr den. I stället upprätthålls den av ett stort nätverk av datorer som kallas noder.

Informationen lagras i så kallade block, som länkas ihop till en kedja – därav namnet. När nya transaktioner sker byggs kedjan på med fler block, och all data tidsstämplas och lagras i den ordning den skett.

Så fungerar en blockkedja

Varje block i kedjan innehåller tre viktiga delar: själva datan, blockets egen hash och det föregående blockets hash. En hash är ett slags digitalt fingeravtryck – en unik kod som representerar innehållet i blocket.

Genom att varje block innehåller det föregående blockets hash binds blocken samman i en kedja. Det är detta som gör en blockkedja så svår att manipulera: om någon ändrar innehållet i ett block förändras dess hash, och då stämmer inte längre länken till nästa block. För att lyckas med en manipulation skulle man behöva räkna om alla efterföljande block snabbare än resten av nätverket bygger vidare på kedjan, vilket i praktiken är närmast omöjligt.

Decentralisering och noder

Ingen enskild dator eller organisation äger en blockkedja. I stället bygger den på noder – datorer som var och en har en egen kopia av hela kedjan och hjälper till att hålla nätverket igång.

När ett nytt block ska läggas till måste nätverket komma överens om att det är korrekt, via ett så kallat konsensusprotokoll. Eftersom alla noder har varsin kopia och kan kontrollera informationen blir systemet både öppet och svårt att lura.

Hur läggs nya block till?

Det finns framför allt två sätt att komma överens om vilka nya block som ska läggas till, och skillnaden mellan dem är viktig, inte minst för miljön.

Det äldre sättet kallas Proof of Work, eller ”mining”. Här tävlar datorer (miners) om att lösa komplexa matematiska problem, och den som lyckas får skapa nästa block och belönas med kryptovaluta. Metoden är säker men kräver mycket el – Bitcoin, som använder Proof of Work, förbrukar stora mängder energi.

Det nyare sättet kallas Proof of Stake. I stället för att tävla med datorkraft låser deltagarna (validerare) sina kryptotillgångar som en slags säkerhet och väljs ut för att bekräfta block. Ethereum gick över från Proof of Work till Proof of Stake i september 2022, i en uppdatering kallad ”The Merge”, som minskade nätverkets energiförbrukning med omkring 99,95 procent. I dag använder allt fler blockkedjor Proof of Stake.

Är blockkedjan säker?

Blockkedjor anses mycket säkra, tack vare kombinationen av kryptografiska hashar och konsensus i nätverket. Att i efterhand ändra information kräver enorma resurser och upptäcks snabbt av övriga noder.

Två metoder är centrala för säkerheten. Hashing omvandlar data till en kod med fast längd och används för att kontrollera att inget har ändrats. Kryptering gör läsbar information oläslig utan rätt nyckel – samma grundprincip som skyddar dina uppgifter i till exempel en lösenordshanterare. Trots detta är ingen teknik helt osårbar, och blockkedjor kan i vissa fall drabbas av angrepp eller sårbarheter i koden.

Vad används blockkedjor till?

Även om blockkedjor är mest kända från kryptovärlden finns det flera andra användningsområden.

Kryptovalutor som Bitcoin är det vanligaste exemplet, där blockkedjan fungerar som en offentlig liggare över alla transaktioner. NFT:er är unika digitala certifikat som lagras på en blockkedja, ofta Ethereum, och används för att visa ägande av till exempel digital konst. Smarta kontrakt är avtal skrivna direkt i kod som utförs automatiskt när vissa villkor uppfylls, utan mellanhänder. Tekniken används också för att spåra varor i leveranskedjor, där varje steg registreras och blir svårt att förfalska.

Blockkedjans historia

Idéer om kryptografiskt sammanlänkade block fanns redan på 1990-talet, men den moderna blockkedjan slog igenom i och med Bitcoin. Konceptet beskrevs 2008 i ett dokument av Satoshi Nakamoto, vars verkliga identitet fortfarande är okänd, och nätverket startade i början av 2009.

Sedan dess har tekniken utvecklats snabbt och hittat nya användningsområden långt utanför kryptovalutorna. En sak att komma ihåg är att kryptovalutor är förknippade med stora prissvängningar och risk. Den här artikeln förklarar tekniken och är inte finansiell rådgivning.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är en blockkedja enkelt förklarat?

En blockkedja är en databas där information lagras i block som länkas ihop till en kedja. Den styrs inte av någon central aktör, utan av många datorer, och är svår att ändra i efterhand.

Vad är en hash?

En hash är ett slags digitalt fingeravtryck – en unik kod som representerar innehållet i ett block. Ändras innehållet ändras hashen, vilket gör manipulation lätt att upptäcka.

Vad är skillnaden mellan Proof of Work och Proof of Stake?

Proof of Work bygger på ”mining” med datorkraft och drar mycket energi. Proof of Stake låter deltagare låsa kryptotillgångar för att bekräfta block och drar betydligt mindre energi.

Används blockkedjor bara för kryptovalutor?

Nej. Utöver kryptovalutor används blockkedjor bland annat för NFT:er, smarta kontrakt och för att spåra varor i leveranskedjor.

Är en blockkedja helt säker?

Blockkedjor är mycket säkra tack vare hashning och konsensus i nätverket, men ingen teknik är helt osårbar. Angrepp och sårbarheter i koden kan förekomma.

Vem uppfann blockkedjan?

Den moderna blockkedjan slog igenom med Bitcoin, som beskrevs 2008 av den okända personen eller gruppen Satoshi Nakamoto. Nätverket startade 2009.